Idag för 20 år sedan var det lördag morgon och jag var på väg från Borlänge och en väns 30-års fest tillbaka hem till Falun. Vid Gruvan sa jag att den här stan är så död att släpper man en knappnål här vid gruvan så ekar det ända upp till Lugnet, men just den här tidiga morgonen var det inte så. För uppe i Stadsparken låg 7 människor döda, skjutna. Jag kom hem och helt ovetandes om vad som hänt somnade jag för att väckas några timmar senare av en annan kompis som jobbade som frukostvärdinna på ett hotell i Borlänge där hon bad mig slå på TVn för att se vad som stod på text TV om vad som hänt. Hon hade hört lite av poliser som varit in och hämtat frukost. Yrvaken och lite bakis läste jag vad som hänt. Första tanken som dök upp var att oj hjälp Kullen, jag har vänner som kör taxi bara det inte hänt någon av dem något. Men sen kom nästa tanke men Kullen där brukar det ju inte vara dans på fredagar utan på lördagar. På text TV berättade man att det det var en militär som gjort detta helt ofattbara. Tanke 2 dök upp, jag "känner" 1 militär tänk om det är han. Klart att det bara var en tanke som kom utan mer allvar bakom och jag slog genast bort den, det är ju absolut inte han. Morgonen övergick till förmiddag och jag gick ner på stan. Efter en stund mötte jag en bekant som lite halvt malligt sa att hon minsann visste vem skytten var. Klart man vart lite nyfiken och undrade jaha vem är det då ?? Det namnet jag fick höra gjorde mig alldeles kall och tyst för det var ju han. Det här är något som etsat sig fast i minnet. Men om det var på torsdagen eller fredagen jag träffade honom på väg från affären ska jag låta vara osagt. Men mötet var som alla andra möten, snälla kan vi inte ta en fika eller gå på bio med Ida. Han var ju en helt vanlig kille. Det är han nog ännu skulle jag tro. Visst jag kan tycka saker nu eftersom det inte drabbat mig och jag hoppas aldrig behöva upplevd det heller. Han har tagit sitt straff och avtjänat sitt straff och jag tycker idag att det är ok att han är släppt. Det han gjort kommer han säkert alltid att leva med och det i sig är ett straff i sig, han kommer aldrig att kunna göra detta ogjort och de döda kommer aldrig tillbaka hur länge han än sitter i fängelse.
Jag hoppas han får leva sitt liv som han vill, ifred.
Det här var ju något man läste om i tidningar och det hände ju absolut inte i "lilla" Falun. Men för 20 år sedan så hände det. Klart är att han inte borde friges på samma dag som han begått brottet utan efter eller före, för jag tycker man kunde tagit mer hänsyn till anhöriga till de döda. En års dag är en årsdag varje år och då ska man få kunna sörja ifred och inte förknippa även den dagen med att det var då han frigavs.
Om jag hinner med innan boken är slut så är det en jag tänker köpa, den av polisen som sköt honom.
Tror att det är många med mig som minns den här dagen och vad dom gjorde.
Ta hand om varandra och var rädda om varandra.
Carpe Diem !!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar