lördag 3 september 2016

Oj, oj det var länge sedan

Ja nu har det inte bloggats på evigheter. Massor har hänt !! Båda bra och dåliga saker.

Jag beställde min fina blå Toyota Auris (rally räzern) å den 30/11 hämtade jag den. Lyckan total !! Fast tyvärr inte långt efter kom katastrofen. Jag insåg att jag var tvungen att göra ett cellprov då jag hoppat över det på tok för många år och då jag insett att allt var nog inte som det skulle. Men jag trodde verkligen inte att det skulle vara det värsta....livmoderhalscancer. Ja !! där börjar helvetet med illamående, trötthet och förutom det bli överkörd illa behandlad och bortglömd i en stad jag aldrig vill tillbaka till ( i alla fall inte i skrivande stund). 22/2 checkade jag in på Akademiska Sjukhuset i Uppsala och här skulle jag nu tillbringa mina vardagar med yttre strålning, cytostatika (cellgift) brachy (inre strålning) till den 6/4-16 då jag var färdig behandlad med håret i behåll fast ohyggligt illamående och trött fick jag leva på hopp och förtvivlan fram till min första efterkontroll med PET/MR och gyn undersökning och sen svaret från PET som dröjde fram till den 27/7 (många telefonsamtal med tjat och ilska) då jag fick veta att tumören är borta !! Jag är cancer fri. Tyvärr så har inte behandlingen bara bra saker med sig utan också en del biverkningar. Mina tarmar lever sitt eget liv och mina leder framförallt händer, fötter och höfter gör sig hörda så jag vet att jag lever (värk som inte är jag) SUCK !! Ja ibland kan jag inte låta bli att fundera på om jag gjorde rätt eller inte. Men jag är här och härifrån ska jag ta tag i livet och leva vidare trots värk och oro.

Efter att ha varit sjukskriven i typ 6 månader så var det rätt skönt att få gå och jobba. Jag har ett vik som elevassistent i skolan i en träningsklass i en grund särskola. Det är tyvärr rätt tungt med de elever jag ska serva så jag hoppas alla tabletter jag petar i mig ska hjälpa mina leder. Tyvärr vill jag mer än vad mina leder vill. Men va fan jag kör på tills kaklet tar emot ;-).

Tiden rullar på och snart är det dags för min magnet röntgen nr 2 sen behandlingen avslutades och jag hoppas att jag även efter denna förblir cancer fri. Fast jag är väldigt nervös då jag känner mig mest överkörd och besvärlig och helt utan förtroende för sjukvården jag varit i kontakt med hittills. Nu blir det privat och jag hoppas att hon lyssnar på mig och ser mig som person och inte som någon "tumör". Jag vet att jag måste gå på mina kontroller och att dessa är viktiga men helst av allt hade jag hoppat över dessa då jag känner mig bara biter. Jag är ju inte det !! Men mot sjukvården som jag mött är jag bitter och jag trivs inte med mig själv där, men behandlar man mig som "skit" får man skit tillbaka.

När något sånt här inträffar så börjar man tänka lite extra. Å jag vet inte vad jag vill och inte vill. De nära och kära får helt plötsligt en större betydelse. Ska jag eller ska jag inte...ja det är frågan. Stockholm VS Falun ännu en gång. Ja där är jag nu !! Vet i alla fall en sak jag vill inte bo där jag bor nu. Jag vill närmare stan och gärna större. Det bästa vore ett litet hus. Jag har liksom hamnat i det läget då jag vill ha lugn och ro och rå mig själv.

Nu har jag skrivit av mig för en stund och hoppas jag dyker upp inom en snar framtid ;-)

Adjöken !!

Inga kommentarer: